Spara i fonder

Alla som lyckats spara ihop lite pengar vill förstås ha ut så mycket som möjligt av sitt sparkapital. Att bara sätta in dem på ett vanligt sparkonto i banken är inte speciellt lönsamt med dagens låga räntor. För att få en ordentlig tillväxt behöver man se till att pengarna jobbar, och det kan man göra genom att investera i aktier eller fonder. Det blir allt vanligare att handla med värdepapper, och eftersom det idag är relativt enkelt att köpa och sälja aktier via nätet är det fler och fler som väljer att spara i fonder.

Aktier eller fonder är frågan? Om du är nybörjare är fonder det absolut bästa alternativet, eftersom du sprider riskerna, och inte blir beroende av en, eller ett fåtal aktier. I en fond får du kanske 30, 50 eller ännu fler aktier spridda i olika bolag. Då spelar det inte så stor roll om någon av aktierna går ner eftersom du har så många och kanske kompenseras av att andra går upp eller åtminstone behåller värdet. Ska du köpa enskilda aktier krävs betydligt mer kunskap om de olika bolagen och aktierna, så du kan avgöra vilka som går bra och vilka som är ett sämre köp. Det gäller också att inse att handel med aktier och värdepapper är ett långsiktigt sparande, så att du kan ha is i magen och behålla en aktie som börjar gå ner. Så länge du inte säljer till lägre pris än du betalade har du ju inte förlorat några pengar, och aktier som sjunker brukar gå upp igen förr eller senare. Ska du handla med enskilda aktier, och gå med vinst, måste du vara engagerad och kunnig, så att du vet exakt när det är läge att köpa eller sälja.

Genom att spara i fonder kan du sprida riskerna, och du har större möjligheter undvika de stora förlusterna. Du behöver heller inte hålla koll på alla bolag, eller de enskilda aktierna i fonden. en fond är, som du säkert vet, en portfölj som innehåller många olika aktier. Man kan säga att en fond är en portfölj av kollektivt, indirekt, ägda tillgångar som förvaltas av en eller flera förvaltare på ett fondbolag. Inte så krångligt som det kan låta. Den andel du har i fonden är alltså din del av det kollektiva ägandet. Du kan inte välja ut enskilda aktier, utan om fonden har aktier i 40 olika bolag är du indirekt ägare i alla dessa bolag. Om värdet på fondens förmögenhet stiger ökar förstås också värdet på din andel.

Fonder kan placera i olika typer av värdepapper på olika marknader, och hur sammansättningen ska se ut avgörs av de bestämmelser som satts upp för den aktuella fonden. Det finns en hel massa olika fonder att välja mellan. Här är ett axplock av de fonder kan du välja mellan när du ska göra dina investeringar:

  • Aktiefonder – i aktiefonden ska minst 75% av förmögenheten vara placerad i aktier eller aktieliknande värdepapper. Enligt lag ska en svensk aktiefond ha aktier i minst 16 olika bolag, men vanligen brukar antalet ligga mellan 20 och 30 olika bolag. Avkastningen i en aktiefond beror förstås på hur aktierna i fonden utvecklas. Inom gruppen aktiefonder finns en rad underkategorier som Sverigefonder, Kinafonder, IT-fonder och många andra typer av fonder.
  • Räntefonder – i räntefonden placeras förmögenheten i räntebärande värdepapper istället för aktier. Exempel på räntebärande papper som kan finnas i en räntefond är statsskuldsväxlar och obligationer. Räntefonderna brukar delas in i två kategorier; korta och långa räntefonder, beroende på hur långa löptider fonden placerar i. en kort räntefond, som också kallas penningmarknadsfond, investerar i räntebärande värdepapper med en löptid på mindre än ett år, medan de långa räntefonderna placerar pengarna i värdepapper med löptider på över ett år. De långa räntefonderna kallas också obligationsfonder. Avkastningen i en räntefond beror på hur ränteutvecklingen i samhället ser ut, och följer alltså inte börsen. När räntan sjunker i samhället stiger värdet i fonden, och om räntan stiger sjunker således värdet i fonden.
  • Blandfonder – en blandfond är en fond som investerar i både aktier och räntebärande värdepapper.
  • Hedgefonder – dessa fonder har fått sitt namn från det engelska ordet för skydd, hedge. Tanken med detta är att fonden ska kunna skydda sig mot en nedgång på de olika marknaderna fonden handlar med, genom sina placeringar. För att detta ska vara möjligt har dessa fonder friare regler än andra fonder då det gäller placeringar.  Tanken är att fonden på så sätt ska kunna minska sin risk, även om så inte alltid är fallet i realiteten. Det finns hedgefonder med låg risk, men också fonder med hög risk även inom denna grupp
  • Indexfonder – indexfonder är fonder som är passivt förvaltade. Förvaltarna i fonden strävar inte efter att slå index, som i många andra typer av fonder, utan tanken är att indexfonden ska utvecklas i linje med det index som den ska följa.
  • Fond i fond – dessa fonder placerar i andra fonder istället för i aktier eller räntebärande värdepapper.
  • Länderfonder – som namnet anger är detta fonder som placerar i ett specifikt land.
  • Globalfonder – globalfonder investerar globalt, och investerar alltså i aktier och värdepapper på börser världen över.
  • Regionfonder – ytterligare fonder som placerar geografiskt. Här placerar man i olika regioner i världen, som exempelvis Asien, Latinamerika eller Europa. Men det kan också handla om mindre regioner runtom i världen.
  • Branschfonder – detta är fonder som placerar i en specifik bransch.
  • När du ska spara i fonder finns det en några råd som kan vara bra att ha på vägen, för att ditt sparande ska bli så vinstgivande som möjligt:

  • Tänk på att bara investera pengar du kan vara utan. Sparande i fonder är ett långsiktigt sparande och pengar du investerar kan sjunka i värde. Därför bör du inte investera pengar som du vet att du kommer att behöva inom de närmaste fem åren.
  • Köp när det är billigt och sälj när det är dyrt. Det låter självklart, och det är också grunden för ett lyckat sparande.
  • Fundera på vilken risk du är villig att ta och välj en risknivå som passar dig och dina förutsättningar.